Kan man samla in pengar och omvandla dem till ett effektivt och fungerande stöd till en kostnad av noll kronor?
Vi strävar efter att vara så kostnadseffektiva som möjligt, men för att kunna åstadkomma både akuta och varaktiga förbättringar för barn måste en del kostnader läggas på administration, det vill säga planering, samordning, uppföljning och kvalitetskontroller. Låga omkostnader är därför inte alltid en garanti för att pengarna används klokt och effektivt.

Rädda Barnen är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) som arbetar för att insamling hos allmänheten skall bedrivas på ett etiskt korrekt sätt. Rädda Barnen är skyldiga att följa FRII:s kvalitetskod och styrande riktlinjer som fastställer givarens rättigheter. Rapporten för 2010 finns här.

För organisationer som har 90-konto gäller att högst 25 procent av de totala kostnaderna får användas för insamling och administration. På Rädda Barnen går 12 procent till insamling och adminstration, och vid katastrofinsatser högst 7 procent. Vi redovisar våra kostnader enligt FRII:s styrande riktlinjer, som är normen för vår bransch.

Rädda Barnen får allra mest pengar från privata givare. År 2010 bidrog allmänhet och företag med 440 miljoner kronor. 

Rädda Barnen är en av flera organisationer som är med i Radiohjälpens insamlingskampanj Världens Barn. 2011 drog kampanjen in nära 80 miljoner till långsiktig hjälp åt världens barn som fördelas till organisationerna.

Rädda Barnen samarbetar med företag – både för att kunna nå ut med viktiga budskap om barns rättigheter och för att få ekonomiska bidrag. Våra huvudsamarbetspartners är Accenture, Axfood, Clas Ohlson, GodEl/GodFond, IKEA, Santa Maria, Svenska Postkodlotteriet, Swedbank Robur och Advokatfirman Vinge. Vi samarbetar också med ett tjugotal andra företag som Trelleborg, Wallenius, K-Rauta och Skandia. Företagen bidrog med 111 miljoner kronor under 2010.

De totala intäkterna 2010 var 906 miljoner kronor och kostnaderna 822 miljoner kronor.