Det finns en rad skäl till att barn deltar i krig. Många
tvångsrekryteras. I Uganda har till exempel över 10 000 små barn rövats bort av gerillarörelsen Lords Resistance Army.
En del barn ansluter sig frivilligt för att överleva i en kaotisk tillvaro där attacker, övergrepp och ekonomisk utslagning är vanliga. Att ansluta sig kan innebära en möjlighet att få mat och skydd.
Andra gör det av kulturella eller ideologiska skäl, eller för att de påverkats av det grupptryck som ofta förekommer i krigsområden. En del barn drivs av hämndbegär mot dem som utfört övergrepp mot deras familj.
Även flickor rekryteras, om än i mindre skala än pojkar. Flickor används ofta som kockar. De utsätts också ofta för sexuella övergrepp, vilket ökar risken för dem att smittas av hiv. Men flickor deltar också i strid. Användningen av flickor som soldater av de Tamilska tigrarna på Sri Lanka är till exempel väl dokumenterad.
Barn som billig arbetskraft
Regeringsstyrkor och oppositionsgrupper ser barnen som billiga ersättare till vuxna soldater. Barnen indoktrineras till lydiga redskap som låter sig offras.
Barn rekryteras ofta när styrkorna eller grupperna passerar byar. Utvecklingen av lätta handeldvapen har gjort att barn kan hantera och bära vapen med stor genomslagskraft.
Rekrytering via flyktingläger
Barn i flyktingläger är speciellt utsatta för rekryteringsförsök. De sociala skyddsnät som samhället normalt erbjuder är sönderslagna; familjerna är ofta splittrade och barnen ensamma.
En sådan situation med stor social och ekonomisk osäkerhet utgör en viktig förutsättning för att barn ska kunna rekryteras. Flyktingbarnen är speciellt utsatta i konfliktområden nära stridszoner.
Stora psykiska och fysiska påfrestningar
Livet som barnsoldat är hårt. En del barn börjar som bärare, minröjare, budbärare eller spion men hamnar till slut ofta som stridande vid frontlinjen. Oavsett vilka skäl barnen har för att delta, far de mycket illa.
Att delta i ett krig är en hemsk upplevelse. Barnsoldater får inte leka eller studera och de utsätts ofta för stora psykiska och fysiska påfrestningar. Fysiska och sexuella övergrepp är vanliga. Tillgängligheten till alkohol och droger är stor och många barnsoldater blir snabbt beroende.
Utöver den uppenbara risken att dödas eller allvarligt skadas i strid, lider barnsoldater fysiskt i större utsträckning än vuxna av att delta som militärer. Barn används oftare för att lägga ut och ta bort landminor, vilket resulterar i hörsel- och synskador och lemlästning.
Barn kan också få bestående ryggskador av att lyfta och bära militärt materiel. Dessutom är det vanligt att barnen är undernärda, och att de har olika hudsjukdomar och infektioner.
Flickor har extra svårt att accepteras av närsamhället igen efter att ha varit barnsoldater. Detta kan göra att de tvingas hitta sätt att överleva på som ytterligare skadar dem.
Vad gör Rädda Barnen?
Vi arbetar med långsiktigt påverkansarbete och lagstiftningsfrågor för att stärka barns rättsliga skydd i de länder vi arbetar. Vi arbetar också tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer för att lokalsamhällena ska bli bättre rustade att ge skydd till barn.
Påverkansarbete sker både på nationell och global nivå. Vi har kämpat hårt för en nedre åldersgräns på 18 år för rekrytering av barnsoldater. I början av 2002 trädde ett tilläggsprotokoll till Barnkonvention i kraft. Där slås den nya åldersgränsen på 18 år fast.
I flera länder har minimiåldern höjts i nationell lagstiftning, och frågan om barnsoldater har fått alltmer uppmärksamhet både internationellt och nationellt.
Vi tror på förebyggande arbete genom att engagera närsamhället, till exempel genom så kallade barnskyddskommittéer. Den säkra och trygga miljö som barnskyddskommittéerna skapar innebar ett skydd och stöd för barnen att inte låta sig rekryteras.
Läs mer
Coalition to Stop the Use of Child Soldiers
UN Special Representative on Children and Armed Conflict
Unicef in emergencies
Human Rights Watch